Nya bloggen!  Publicerat söndag 29 november 2009 14:32

Permalink

Knas.  Publicerat lördag 28 november 2009 12:39

Allt är bara knas med bloggen nu.
Har försökt uppdatera flera gånger. Men antingen så kommer jag inte in på bloggen,  sidan där man ska skriva inlägget eller så hänger sig skiten när man ska uppdatera. Så nu ger jag upp.

Fixar istället en ny blogg någonannanstans.

 

Återkommer med vart ni kan söka er, när jag haft tid å fixa en ny vill säga

Permalink

Ungen.  (Moa) Publicerat fredag 13 november 2009 23:01

Blogg underbaraunge :UnderbaraUnge, Ungen.

Älskade UnderbaraUnge! {#}

Permalink

Konsten att dammsuga hemma hos oss.  (Moa) Publicerat onsdag 11 november 2009 10:28

Ni som har småbarn och haft småbarn kanske förstår när jag säger vilket jobb det är att få det dammsuget?


Scenario:

Mamman - Springer som en dåre och plockar ihop så mycket leksaker hon får i famnen och öser ner i leksakslådan.
UnderbaraUngen - Plockar ur leksakslådan vartefter den fylls.
Mamman - Plockar, plockar, plockar. Där har mamman ett försprång, hon är snabbare än den underbara ungen.
UnderbaraUngen - Riva, slita i leksakslådan för att så effektivt som möjligt få ur leksakerna ur lådan.
Mamman - Mutar genom att lägga ut några majskrokar lite taktiskt på vardagsrums bordet.
UnderbaraUngen - Nappar på betet och går dit.
Mamman - Bär in leksakslådan i gästrummet och stänger dörren. Lämnar dock någon leksak i soffan.
UnderbaraUngen - Tar en krok i var hand och två sticker ut ur munnen, tittar runt sig och letar efter något att plocka med.
Mamman - Drar fram dammsugarn och kopplar den i väggen. Börjar borta vid sovrummen.
UnderbaraUngen - Smyger runt, drar tyst ner lite dvd filmer på golvet. Går vidare till soffan och slänger ner soffkuddarna på golvet.
Mamman - Färdig med sovrummern, går vidare till de "allmäna ytorna". Upptäcker att ungen lagat lite mildt kaos i vardagsrummet. Stänger av dammsugarn och börjar plocka upp det.
UnderbaraUngen - Bryter sig in i grovköket eftersom mamman glömt stänga den dörren helt ordentligt. Ser att en tröjärm sticker ut ut ena tvättkorgen, kan inte motstå frestelsen att dra lite. Tvättkorgen välter och alla kläder slits ut.
Mamman - Dammsuger vardagsrummet, hallen och köket. Kommer till grovköket och ser förödelsen. Suckar. Stänger av dammsugarn. Plockar upp kläderna den underbaraungen slitit ut.
UnderbaraUngen - Halvspringer ut ur grovköket, skrattandes, full fart mot resten av huset.
Mamman - Dammsuger grovköket och duschrummet.
UnderbaraUngen - Sätter sig i soffan, drar av sig sockan och tuggar lite på den medans mamman lagar färdigt.

 

Men, inte klagar jag Det är underbart att få vara hemma med henne. Även om hon är en liten rustare Man blir ju inte uttråkad iaf

Permalink

Vaccinet mot "svininfluensan".  (Övrigt) Publicerat tisdag 10 november 2009 21:53

Jag läste en blogg idag som jag ibland brukar titta i. Bloggläsar nörd som man är

Hon skrev väldigt bra angående vaccineringen av nya influensan - A H1N1.

Kännde att jag ville dela med mig av den texten, så jag frågade henne om jag skulle få kopiera texten hit till min blogg. Så här nedan kommer den.

Jag själv anser att det är upp till var och en hur man gör. Men jag tror verkligen att jag bestämt mig för att ta vaccinet, när det nu kommer. Har velat mycket fram och tillbaka men nu tror jag att jag bestämt mig.

 

All text är hämtad från vetenskapliga källor.

 

1. Hur fungerar vacciner?
När kroppen smittas med ett smittämne (virus, bakterie, parasit eller svamp) stimuleras den till att använda viktiga immunförsvarsceller. Efter genomgången sjukdom kan immunförsvarscellerna känna igen smittämnet som kroppen utsatts för. Nästa gång kroppen blir utsatt för samma typ av smittämne kommer immunförsvaret att känna igen det. Kroppens försvar mot sjukdomen blir snabbare och kraftigare och kan förhindra att den smittade blir sjuk på nytt.

Med vaccination uppnår man immunitet mot smittsamma sjukdomar utan att behöva bli sjuk och gå igenom de risker det innebär. Vid vaccination tillförs kroppen antigen, ett försvagat smittämne, delar av ett smittämne eller något som liknar smittämnet man önskar skydda mot. När de verksamma ämnena i vaccinet möter kroppens immunförsvar produceras immunförsvarsceller och antikroppar. Om den vaccinerade senare smittas har individen redan ett skydd.
(Källa: Smittskyddsinstitutet)


2. Varför ska man vaccinera sig?
a. Du slipper bli sjuk
Ett tungt vägande skäl att vaccinera sig är förstås att slippa bli sjuk i svininfluensa.

I Sverige har de flesta som blivit sjuka i svininfluensa varit mellan 10 och 29 år. Hittills har de flesta som insjuknat i svininfluensa fått en lindrig sjukdom. Men av dem som blivit svårt sjuka och behövt vårdas på sjukhus har ungefär hälften varit unga, i övrigt friska personer i åldern 20–30 år. Den andra hälften har lidit av någon bakomliggande sjukdom. Det går alltså inte att veta säkert vem som för sin egen hälsas skull behöver vaccinera sig och vem som skulle kunna avstå.

De tester som hittills har gjorts av vaccinet talar för att det kan skydda 90 procent av de vaccinerade från att bli smittade av viruset.

Risken att drabbas av allvarlig eller till och med livshotande sjukdom på grund av influensan är betydligt större än riskerna med att vaccinera sig. Risken att drabbas av svåra biverkningar av vaccinet beräknas till en på miljonen.

b. Du skyddar andra från att bli smittade
När du vaccinerar dig mot svininfluensan skyddar du också andra från att bli smittade. De flesta av oss har någon i vår närhet som riskerar att bli allvarligt sjuk på grund av influensan. Det kan till exempel vara en person som har kronisk lungsjukdom, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, barn eller någon som är gravid.

c. Vi förhindrar att influensan kommer tillbaka
Pandemier som svininfluensan brukar kommer i flera vågor, och ibland återkommer sjukdomen i en allvarligare form. Om Sverige drabbas av en andra influensavåg i vinter skulle uppskattningsvis 1,5 miljoner människor kunna insjukna. Några tusen av dem skulle troligen komma att behöva sjukhusvård – en stor belastning på sjukvården som kan få till följd att många planerade operationer och läkarbesök måste ställas in.

Men också andra viktiga samhällsfunktioner, som till exempel kommunikationer och sophämtning, kan slås ut om många människor blir sjukskrivna samtidigt. Om vi är många som väljer att vaccinera oss kan vi förhindra en andra våg av svininfluensa.
(Källa: Vårdguiden)


3. Det sägs att vaccinet är relativt otestat, stämmer det?

Nej.  Godkännandet av det nya influensavaccinet är baserat på ett prototypvaccin som sedan tidigare är godkänt. Man har nu bytt ut virusstammen i prototypvaccinet till den virusstam som orsakar den nya influensan  A(H1N1). Denna metod används varje år inför den vanliga säsongsinfluensan och man har inte sett att biverkningsmönstret förändras vid byte av stam.

Prototypvaccinet har innan detta godkändes genomgått sedvanliga tester. Man har testat detta vaccin på ca 9000 personer och utifrån dessa studier sammanställt vilka biverkningar man sett. Även det slutgiltiga vaccinet Pandemrix är testat på människor, fast på ett mindre antal individer.
(Källa: Krisinformation)


4. Varför är det bra om så många som möjligt vaccineras?
När de allra flesta i befolkningen är vaccinerade mot en sjukdom blir det få personer som kan sprida smittan. Detta kallas flockimmunitet och gör det möjligt att hålla sjukdomen borta genom att skydda dem som inte är vaccinerade. Särskilt bra flockimmunitet uppnås av de vacciner som både förhindrar sjukdom och bärarskap av smittämnet (som Hib-, MPR- och poliovaccin). På så sätt skyddas ovaccinerade individer, t.ex. spädbarn och människor med allvarliga underliggande sjukdomar som gör att de inte svarar på vaccination eller inte kan vaccineras.
(Källa: Smittskyddsinstitutet)


5. Varför ska gravida med små foster i magen vaccineras när barn under 3 år inte vaccineras utan underliggande sjukdom?
För barn under 3 år finns det inga studier på vaccinets effekt eller säkerhet. Mycket talar dock för att barn i den åldersgruppen skulle dra stor nytta av vaccination eftersom de drabbas av svårare komplikationer av influensa än de äldre. Innan mer data finns tillgängliga bedöms endast vaccination lämplig hos barn med riskfaktorer på grund av underliggande sjukdom. Då rekommenderas samma dos som för barn 3-9 år, dvs. halva vuxendosen.
(Källa: Krisinformation)

Kliniska studier på gravida kvinnor har inte genomförts av etiska skäl, men man har gjort studier på gravida råttor. Råtta har valts för att den svarar på vaccinet med ett immunsvar som liknar det hos människa. Man har behandlat råttorna före och under graviditeten för att kunna studera effekter under olika delar av graviditeten.
(Källa: Krisinformation)


6. Vid vaccination av gravida, utsätts fostret för vaccinet och dess konserveringsmedel och adjuvans?
Nej, vaccinet går inte över till fostret. Det finns ingen möjlighet att vaccinet skulle kunna passera moderkakan. Antikroppar som bildas hos modern kan dock ge ett visst skydd även till barnet.
(Källa: Krisinformation)


7. Kvicksilver i vaccinet, det känns inte bra!
Anledningen till att kvicksilver finns i vaccinet mot influensa är för att vaccinförpackningarna kommer i flerdospack, alltså det finns fler än en dos vaccin per flaska. Konserveringsmedel måste då tillsättas för att vaccinet inte ska bli kontaminerat av bakterier eftersom man använder samma flaska till fler än en patient.  Anledningen till att flerdosförpackningar av vaccin beställdes var för att få tillgång till vaccinet så fort som möjligt och helst innan vintersäsongen då smittspridningen kan öka markant (kall luft är tottare och i torr luft färdas virus effektivare och även torra slemhinnor ökar mottagligheten för smitta).

Konserveringsmedlet som finns i Pandemrix heter Tiomersal och varje dos innahåller ca 5 mikrogram konserveringsmedel, vara ungefär 50% av detta är kvicksilver.

I varje dos vaccin finns alltså 2,5 mikrogram kvicksilver, och detta bryts i kroppen ner till en form som kallas etylkvicksilver. Den dos etylkvicksilver vi får i oss i vaccinet motsvarar samma dos av det kvicksilver vi får i oss via maten under en vecka. Det mesta av etylkvicksilvret försvinner relativt snabbt ur kroppen med en halveringstid i blod om ca 6-9 dagar.

Den typ av kvicksilver vi får i oss i maten kallat metylkvicksilver och är inte samma typ av förening som etylkvicksilver. Metylkvicksilver finns i allt vi äter eftersom våra jordar och vattendrag kontaminerats av kvicksilverinnehållande utsläpp under många, många år. Värst är det i våra insjöfiskar och östersjöfiskar, men kvicksilver finns alltså även i rotsaker, spannmål, grönsaker och kött också.

Det kvicksilver vi får i oss via maten ackumuleras i vår kropp under hela vårt liv och utgör ett betydligt större hot för vår hälsa än den lilla dos etylkvicksilver vi utsätts för om vi vaccinerar oss. I ett värsta-fall-scenario (utifrån tester på apor) så motsvarar en dos etylkvicksilver från vaccin motsvarande den dubbla metylkvicksilverdosen, alltså ungefär den dos metylkvicksilver vi får i oss under en vecka i livet.
(Källor: National Institute of Allergy and Infectious Diseases, Läkemedelsverket, World Health Organization)


8. En del säger att vaccinet är lika illa eller värre än influensan, stämmer det?
Nej. Influensavaccin kan, som alla läkemedel, ge biverkningar. Men i de allra flesta fall är de milda och går över på en till två dagar.

För de allra flesta är symptomen på svininfluensan precis likadana som vid en säsongsinfluensa dvs. feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet. Du kan också få diarré och kräkningar. Sjukdomen varar normalt fem till sju dagar, men du kan känna dig trött i ytterligare två till tre veckor. Liksom den årliga influensan kan också svininfluensan leda till följdsjukdomar som lunginflammation, bihåleinflammation och andra infektionssjukdomar.
(Källa: Vårdguiden)

Biverkningar av Pandemrix:
Vanliga
Lätt ömhet på platsen för sprutan får de flesta. Lite mer ont, rodnad och svullnad på vaccinationsstället samt svullna lymfkörtlar får cirka 10 procent av dem som vaccineras.

Ovanliga
En del människor drabbas också av kortvarig feber, illamående och andra symtom som liknar dem vid en mild influensa. Biverkningen beror på att kroppens immunförsvar reagerar på vaccinet.

Sällsynta
De flesta vacciner kan i sällsynta fall påverka nervsystemet genom att antikroppar som bildas också angriper kroppens egen nervvävnad. Det kan leda till tillfällig förlamning, som i de allra flesta fall går tillbaka med eller utan behandling. Sådana förlamningar kan också utlösas av att man får olika infektioner, till exempel influensa.


Vaccinet mot svininfluensan är mycket likt ett redan existerande vaccin, som har använts som förlaga när man utvecklat det nya. Därför kommer det nya vaccinet med stor sannolikhet att ge samma typ av lindriga biverkningar och behöver inte genomgå lika omfattande tester.

Ett antal kompletterande tester på människor i olika åldersgrupper pågår med det nya vaccinet. Massvaccinationerna övervakas noga så att man tidigt kan upptäcka biverkningar som inte kunnat förutses.

(Källa: Vårdguiden)

Hittills har inga långtidsbiverkningar (längre än 6 månader) rappoterats från vare sig prototypvaccinet, det färsiga vaccinet eller vacciner som liknar Pandemrix. På följande sida kan du se inrapporteringen av biverkningar från influensavaccinet (informationen uppdateras löpande): Läkemedelsverket.se


9. Kan vaccinet orsaka förlamning?
Prototypvaccinet är testat på ca 9000 personer, och från dessa studier har inga neurologiska biverkningar med förlamning eller andra allvarliga symtom rapporterats. ’Vid vaccinationer mot vanlig säsongsinfluensa finns en känd men mycket sällsynt risk för Guillain Barrés Syndrom (GBS).

Inget säkert samband med GBS och influensavaccination har observerats sedan 1976. GBS är en akut inflammatorisk sjukdom i perifera nerver som kännetecknas av tilltagande svaghet i ben, händer och armar (förlamning) samt bortfall av känsel och reflexer. Det är ett tillstånd som annars kan ses i samband med naturligt genomgångna infektionssjukdomar som t.ex. influensa och vissa diarrésjukdomar.

I Sverige drabbas varje år totalt 0,4-4 personer/100 000 individer av GBS. Majoriteten av fallen (ca 80 %) tillfrisknar helt utan kvarstående symtom.
(Källa: Krisinformation)


10. Jag har hört att adjuvansen, skvalen, kan få kroppen att angripa det egna immunförsvaret. Att skvalen ligger bakom besvär som artrit och Gulf War Syndrome. Stämmer det?
Nej. (Källa: Krisinformation, World Health Organization, World Health Organization)

Här tänker jag inte försöka förenkla för er vidare och sammanfatta den omfattande artikel som läkemedelsverket har publicerat utan jag vill att ni själva läser den. Den är allt för viktig och invecklad för att den ska kunna sammanfattas på ett begripligt sätt utan att missa viktiga poänger. Läkemedelsverkets artikel om skvalen i vaccin.

 

Denna text är kopierad  från http://anaiah.blogg.se/2009/november/till-er-som-inte-redan-bestamt.html

Permalink
|

öppna
stäng

Du måste vara ansluten för att skriva ett meddelande till underbaraunge

Du måste vara ansluten för att lägga till underbaraunge till dina vänner

 
Skapa en blogg