Jag läste en blogg idag som jag
ibland brukar titta i. Bloggläsar nörd som man är 
Hon skrev väldigt bra angående vaccineringen av nya influensan - A
H1N1.
Kännde att jag ville dela med mig av den texten, så jag frågade
henne om jag skulle få kopiera texten hit till min blogg. Så här
nedan kommer den.
Jag själv anser att det är upp till var och
en hur man gör. Men jag tror verkligen att jag bestämt mig för att
ta vaccinet, när det nu kommer. Har velat mycket fram och tillbaka
men nu tror jag att jag bestämt mig.
All text är hämtad från vetenskapliga
källor.
1. Hur fungerar vacciner?
När kroppen smittas med ett smittämne (virus, bakterie, parasit
eller svamp) stimuleras den till att använda viktiga
immunförsvarsceller. Efter genomgången sjukdom kan
immunförsvarscellerna känna igen smittämnet som kroppen utsatts
för. Nästa gång kroppen blir utsatt för samma typ av smittämne
kommer immunförsvaret att känna igen det. Kroppens försvar mot
sjukdomen blir snabbare och kraftigare och kan förhindra att den
smittade blir sjuk på nytt.
Med vaccination uppnår man immunitet mot smittsamma sjukdomar utan
att behöva bli sjuk och gå igenom de risker det innebär. Vid
vaccination tillförs kroppen antigen, ett försvagat smittämne,
delar av ett smittämne eller något som liknar smittämnet man önskar
skydda mot. När de verksamma ämnena i vaccinet möter kroppens
immunförsvar produceras immunförsvarsceller och antikroppar. Om den
vaccinerade senare smittas har individen redan ett skydd.
(Källa: Smittskyddsinstitutet)
2. Varför ska man vaccinera sig?
a. Du slipper bli sjuk
Ett tungt vägande skäl att
vaccinera sig är förstås att slippa bli sjuk i svininfluensa.
I Sverige har de flesta som blivit sjuka i svininfluensa varit
mellan 10 och 29 år. Hittills har de flesta som insjuknat i
svininfluensa fått en lindrig sjukdom. Men av dem som blivit svårt
sjuka och behövt vårdas på sjukhus har ungefär hälften varit unga,
i övrigt friska personer i åldern 20–30 år. Den andra hälften
har lidit av någon bakomliggande sjukdom. Det går alltså inte att
veta säkert vem som för sin egen hälsas skull behöver vaccinera sig
och vem som skulle kunna avstå.
De tester som hittills har gjorts av vaccinet talar för att det kan
skydda 90 procent av de vaccinerade från att bli smittade av
viruset.
Risken att drabbas av allvarlig eller till och med
livshotande sjukdom på grund av influensan är betydligt större än
riskerna med att vaccinera sig. Risken att drabbas av
svåra biverkningar av vaccinet beräknas till en på miljonen.
b. Du skyddar andra från att bli smittade
När
du vaccinerar dig mot svininfluensan skyddar du också andra från
att bli smittade. De flesta av oss har någon i vår närhet som
riskerar att bli allvarligt sjuk på grund av influensan. Det kan
till exempel vara en person som har kronisk lungsjukdom, diabetes,
hjärt- och kärlsjukdom, barn eller någon som är gravid.
c. Vi förhindrar att influensan kommer
tillbaka
Pandemier som svininfluensan brukar kommer i
flera vågor, och ibland återkommer sjukdomen i en allvarligare
form. Om Sverige drabbas av en andra influensavåg i vinter skulle
uppskattningsvis 1,5 miljoner människor kunna insjukna. Några tusen
av dem skulle troligen komma att behöva sjukhusvård – en stor
belastning på sjukvården som kan få till följd att många planerade
operationer och läkarbesök måste ställas in.
Men också andra viktiga samhällsfunktioner, som till exempel
kommunikationer och sophämtning, kan slås ut om många människor
blir sjukskrivna samtidigt. Om vi är många som väljer att vaccinera
oss kan vi förhindra en andra våg av svininfluensa.
(Källa: Vårdguiden)
3. Det sägs att vaccinet är relativt otestat, stämmer
det?
Nej. Godkännandet av det nya influensavaccinet är baserat på
ett prototypvaccin som sedan tidigare är godkänt. Man har nu bytt
ut virusstammen i prototypvaccinet till den virusstam som orsakar
den nya influensan A(H1N1). Denna metod används varje år
inför den vanliga säsongsinfluensan och man har inte sett att
biverkningsmönstret förändras vid byte av stam.
Prototypvaccinet har innan detta godkändes genomgått sedvanliga
tester. Man har testat detta vaccin på ca 9000 personer och utifrån
dessa studier sammanställt vilka biverkningar man sett. Även det
slutgiltiga vaccinet Pandemrix är testat på människor, fast på ett
mindre antal individer.
(Källa: Krisinformation)
4. Varför är det bra om så många som möjligt
vaccineras?
När de allra flesta i befolkningen är vaccinerade mot en sjukdom
blir det få personer som kan sprida smittan. Detta kallas
flockimmunitet och gör det möjligt att hålla
sjukdomen borta genom att skydda dem som inte är vaccinerade.
Särskilt bra flockimmunitet uppnås av de vacciner som både
förhindrar sjukdom och bärarskap av smittämnet (som Hib-, MPR- och
poliovaccin). På så sätt skyddas ovaccinerade
individer, t.ex. spädbarn och människor med allvarliga
underliggande sjukdomar som gör att de inte svarar på vaccination
eller inte kan vaccineras.
(Källa: Smittskyddsinstitutet)
5. Varför ska gravida med små foster i magen vaccineras när
barn under 3 år inte vaccineras utan underliggande
sjukdom?
För barn under 3 år finns det inga studier på vaccinets
effekt eller säkerhet. Mycket talar dock för att
barn i den åldersgruppen skulle dra stor nytta av vaccination
eftersom de drabbas av svårare komplikationer av influensa än de
äldre. Innan mer data finns tillgängliga bedöms endast vaccination
lämplig hos barn med riskfaktorer på grund av underliggande
sjukdom. Då rekommenderas samma dos som för barn 3-9 år, dvs. halva
vuxendosen.
(Källa: Krisinformation)
Kliniska studier på gravida kvinnor har inte genomförts av etiska
skäl, men man har gjort studier på gravida råttor. Råtta har valts
för att den svarar på vaccinet med ett immunsvar som liknar det hos
människa. Man har behandlat råttorna före och under graviditeten
för att kunna studera effekter under olika delar av
graviditeten.
(Källa: Krisinformation)
6. Vid vaccination av gravida, utsätts fostret för vaccinet
och dess konserveringsmedel och adjuvans?
Nej, vaccinet går inte över till fostret. Det
finns ingen möjlighet att vaccinet skulle kunna passera moderkakan.
Antikroppar som bildas hos modern kan dock ge ett visst skydd även
till barnet.
(Källa: Krisinformation)
7. Kvicksilver i vaccinet, det känns inte
bra!
Anledningen till att kvicksilver finns i vaccinet mot influensa är
för att vaccinförpackningarna kommer i flerdospack, alltså det
finns fler än en dos vaccin per flaska. Konserveringsmedel måste då
tillsättas för att vaccinet inte ska bli kontaminerat av bakterier
eftersom man använder samma flaska till fler än en patient.
Anledningen till att flerdosförpackningar av vaccin beställdes var
för att få tillgång till vaccinet så fort som möjligt och helst
innan vintersäsongen då smittspridningen kan öka markant (kall luft
är tottare och i torr luft färdas virus effektivare och även torra
slemhinnor ökar mottagligheten för smitta).
Konserveringsmedlet som finns i Pandemrix heter Tiomersal och varje
dos innahåller ca 5 mikrogram konserveringsmedel, vara ungefär 50%
av detta är kvicksilver.
I varje dos vaccin finns alltså 2,5 mikrogram kvicksilver, och
detta bryts i kroppen ner till en form som kallas etylkvicksilver.
Den dos etylkvicksilver vi får i oss i vaccinet motsvarar samma dos
av det kvicksilver vi får i oss via maten under en vecka. Det mesta
av etylkvicksilvret försvinner relativt snabbt ur kroppen med en
halveringstid i blod om ca 6-9 dagar.
Den typ av kvicksilver vi får i oss i maten kallat metylkvicksilver
och är inte samma typ av förening som etylkvicksilver.
Metylkvicksilver finns i allt vi äter eftersom våra jordar och
vattendrag kontaminerats av kvicksilverinnehållande utsläpp under
många, många år. Värst är det i våra insjöfiskar och
östersjöfiskar, men kvicksilver finns alltså även i rotsaker,
spannmål, grönsaker och kött också.
Det kvicksilver vi får i oss via maten ackumuleras i vår kropp
under hela vårt liv och utgör ett betydligt större hot för vår
hälsa än den lilla dos etylkvicksilver vi utsätts för om vi
vaccinerar oss. I ett värsta-fall-scenario (utifrån tester på apor)
så motsvarar en dos etylkvicksilver från vaccin motsvarande den
dubbla metylkvicksilverdosen, alltså ungefär den dos
metylkvicksilver vi får i oss under en vecka i livet.
(Källor: National Institute of Allergy and Infectious
Diseases, Läkemedelsverket, World Health Organization)
8. En del säger att vaccinet är lika illa eller värre än
influensan, stämmer det?
Nej. Influensavaccin kan, som alla läkemedel, ge biverkningar. Men
i de allra flesta fall är de milda och går över på en till två
dagar.
För de allra flesta är symptomen på svininfluensan precis likadana
som vid en säsongsinfluensa dvs. feber, hosta, halsont, ont i
kroppen, huvudvärk och trötthet. Du kan också få diarré och
kräkningar. Sjukdomen varar normalt fem till sju dagar, men du kan
känna dig trött i ytterligare två till tre veckor. Liksom den
årliga influensan kan också svininfluensan leda till följdsjukdomar
som lunginflammation, bihåleinflammation och andra
infektionssjukdomar.
(Källa: Vårdguiden)
Biverkningar av Pandemrix:
Vanliga
Lätt ömhet på platsen för sprutan får de
flesta. Lite mer ont, rodnad och svullnad på vaccinationsstället
samt svullna lymfkörtlar får cirka 10 procent av dem som
vaccineras.
Ovanliga
En del människor drabbas också av kortvarig feber, illamående och
andra symtom som liknar dem vid en mild influensa. Biverkningen
beror på att kroppens immunförsvar reagerar på vaccinet.
Sällsynta
De flesta vacciner kan i sällsynta fall påverka nervsystemet
genom att antikroppar som bildas också angriper kroppens egen
nervvävnad. Det kan leda till tillfällig förlamning, som i de allra
flesta fall går tillbaka med eller utan behandling. Sådana
förlamningar kan också utlösas av att man får olika infektioner,
till exempel influensa.
Vaccinet mot svininfluensan är
mycket likt ett redan existerande vaccin, som har använts som
förlaga när man utvecklat det nya. Därför kommer det nya vaccinet
med stor sannolikhet att ge samma typ av lindriga biverkningar och
behöver inte genomgå lika omfattande tester.
Ett antal kompletterande tester på
människor i olika åldersgrupper pågår med det nya vaccinet.
Massvaccinationerna övervakas noga så att man tidigt kan upptäcka
biverkningar som inte kunnat förutses.
(Källa: Vårdguiden)
Hittills har inga
långtidsbiverkningar (längre än 6 månader) rappoterats från vare
sig prototypvaccinet, det färsiga vaccinet eller vacciner som
liknar Pandemrix. På följande sida kan du se inrapporteringen av
biverkningar från influensavaccinet (informationen uppdateras
löpande): Läkemedelsverket.se
9. Kan vaccinet orsaka förlamning?
Prototypvaccinet är testat på ca 9000 personer, och från dessa
studier har inga neurologiska biverkningar med förlamning eller
andra allvarliga symtom rapporterats. ’Vid vaccinationer mot
vanlig säsongsinfluensa finns en känd men mycket sällsynt risk för
Guillain Barrés Syndrom (GBS).
Inget säkert samband med GBS och
influensavaccination har observerats sedan 1976. GBS är en akut
inflammatorisk sjukdom i perifera nerver som kännetecknas av
tilltagande svaghet i ben, händer och armar (förlamning) samt
bortfall av känsel och reflexer. Det är ett tillstånd som annars
kan ses i samband med naturligt genomgångna infektionssjukdomar som
t.ex. influensa och vissa diarrésjukdomar.
I Sverige drabbas varje år totalt 0,4-4 personer/100 000
individer av GBS. Majoriteten av fallen (ca 80 %) tillfrisknar
helt utan kvarstående symtom.
(Källa: Krisinformation)
10. Jag har hört att adjuvansen, skvalen, kan få kroppen
att angripa det egna immunförsvaret. Att skvalen ligger bakom
besvär som artrit och Gulf War Syndrome. Stämmer
det?
Nej. (Källa: Krisinformation, World Health Organization, World Health Organization)
Här tänker jag inte försöka förenkla för er vidare och sammanfatta
den omfattande artikel som läkemedelsverket har publicerat utan jag
vill att ni själva läser den. Den är allt för viktig och invecklad
för att den ska kunna sammanfattas på ett begripligt sätt utan att
missa viktiga poänger. Läkemedelsverkets artikel om skvalen i
vaccin.
Denna text är kopierad från http://anaiah.blogg.se/2009/november/till-er-som-inte-redan-bestamt.html